Denna veckan fortsätter måleriet och jag har verkligen tröttnat. Jag vill inte måla mera. Jag har haft för lång tid på mig och jag har helt enkelt målat för mycket. Jag målar i frustration, vilket får oönskat resultat. Jag pratar med mina grannar och vågar mig på en kort fika med några jag knappt känner i huset. Sedan har mycket gått åt till att fundera. Jag tänker på omställningen att flytta. Jag funderar över vad det är som gör det nya så skrämmande. Nya grannar är lite skrämmande, att bo på höjden och att ha en stenmangel i huset kan också kännas lite jobbigt. Jag fotograferar med min iphone. Jag fotograferar mittemellan-känslor.
Jag samlar på mig och försöker bygga upp en historia. Jag vet inte alls om jag kommer att hinna göra detta och samtidigt ha tid till reflektion. Jag vet inte ens om någon kommer att förstå vad jag vill förmedla. Jag gör några (billiga) utskrifter på hdk och blir glatt överraskad trots den dåliga upplösningen. Detta är roligt. Jag skriver ut i olika format men upptäcker att A4 är i gränslandet för min enkla kamera.
Under denna veckan har jag tagit tag i mina tankar och använt dem genom att försöka fånga dem på bild. Jag inser att det inte är så lätt att "bara" fotografera en historia och att jag behöver hjälp à la Terry Guetta (från dokumentären "Exit through the giftshop").
Jag känner pressen för att få allt klart och tänker att morgondagen måste innehålla lite återhämtning från projekt och arbete.
Det är bra att du delar med dig av din stress och frustration, det är ju en del av processen och har sin plats på podiet den med. Jag har lite liknande erfarenheter och skulle inte vilja vara utan dem. Det ska bli kul att se och höra vad du har att berätta:)
SvaraRadera