UTVECKLING AV PERSON
Inför den avslutande reflektionen har jag återkommit till gamla reflektioner och läst. Jag har försökt sammanfatta det som jag upplevt som huvuddragen i kursen och min egna lärandeprocess, vilket jag tänker diskutera utifrån de didaktiska frågorna, vad? hur? varför? Jag delar in reflektionen och min lärandeprocess i tre delar, vilket jag avslutar i en problematisering av kursen.
DEL ETT
DEL ETT
"sökandet"
Den första delkursen fokuserade på den egna reflektionen och vad konst är. Vi skapade varsin blogg för att presentera och reflektera över det vi gjorde under kursen. Den första delen mötte störst motstånd inom mig. Jag startade med en ganska bestämd åsikt till vad konst och bildämnet är, till att idag inte riktigt veta var, när, vad och hur konst/bild ska vara? Det som påverkat mitt synsätt är flera faktorer och en är det egna skapandet, i form av de uppgifter vi gjort. De öppnade upp nya tankebanor som fick mig att tänka om orden och tänka kreativt, som assigment 1, köp fyra blå saker och placera dem på farligt ställe. Här var det nödvändigt att reflektera kring varje ord. Här fick jag också "syn på mig själv" i relation till andra. Vem är jag? Jag är politisk. Vem är jag? Jag är humoristisk, osv.
Genom att skapa själv, se vad andra skapat och genom att fundera kring syftet, så vidgades bildämnet för mig. I denna delen av processen sökte vi (L6BD10) efter konst, vi reflekterar över vad vi sett, vår relation till det vi sett och sammanställer detta på bloggen.
DEL TVÅ
Den första delkursen fokuserade på den egna reflektionen och vad konst är. Vi skapade varsin blogg för att presentera och reflektera över det vi gjorde under kursen. Den första delen mötte störst motstånd inom mig. Jag startade med en ganska bestämd åsikt till vad konst och bildämnet är, till att idag inte riktigt veta var, när, vad och hur konst/bild ska vara? Det som påverkat mitt synsätt är flera faktorer och en är det egna skapandet, i form av de uppgifter vi gjort. De öppnade upp nya tankebanor som fick mig att tänka om orden och tänka kreativt, som assigment 1, köp fyra blå saker och placera dem på farligt ställe. Här var det nödvändigt att reflektera kring varje ord. Här fick jag också "syn på mig själv" i relation till andra. Vem är jag? Jag är politisk. Vem är jag? Jag är humoristisk, osv.
Genom att skapa själv, se vad andra skapat och genom att fundera kring syftet, så vidgades bildämnet för mig. I denna delen av processen sökte vi (L6BD10) efter konst, vi reflekterar över vad vi sett, vår relation till det vi sett och sammanställer detta på bloggen.
DEL TVÅ
"fördjupningen"
I del två fördjupar och vidgar jag det begrepp som jag öppnat upp för. Jag är fortfarande lite osäker på vad konst/bild är och när. Nu får vi redskap i form av lärandeteorier, bildanalyser och samtalskonst. Nu får jag de redskap som gör att jag kan angripa bilder. Jag får också uppleva hur gruppen är viktig för mig i mitt sökande. På så sätt att de andras reflektioner hjälper mig i hur jag ser på världen. Jag får uppleva det som sociokulturellt perspektiv syftade till, att allt lärande sker i ett socialt och kulturellt sammanhang (Löfstedt, 2004). Det kulturella handlar om att jag ingår i denna kursen där jag får leva bland konst och bild och får uppdrag som fördjupar mina kunskaper. Det sociala är mina kurskamrater och lärare, som hjälper mig att reflektera. Mitt i den sökande processen presenteras jag, en för mig ny samtalskonst, det sokratiska samtalet. Sokrates menade att självprövning och undersökande gör livet värt att leva (via Pihlgren, 2010). Samtalet hjälper mig att bli en bättre partner i sökandet.
I denna delen får jag också själv skapa, i form av ett projektarbete (EXIT) och på så sätt fördjupa mina kunskaper om skapandeprocessen. Jag får först i introduktionen se att jag kan ta del av andras arbeten och forsätta på dem. Mina kurskamrater blir under introduktionen till EXIT mina referenser och under handledning säger handledare Anna Carlson att det är bra att hitta en "kompis"(om referenser) i sitt skapande. Jag använder mina "kompisar" (referenser), det livet och sammanhanget har gett mig och sedan skapar jag något eget. Jag kopplar samman och jag förstår att mina framtida elevern behöver referenser, de behöver sig själva, andra och varandra för att utvecklas framåt, uppåt. Här använder jag mig av det jag fick "syn på" under del ett, vem jag är och tar hjälp av det jag får utifrån, mina referenser.
DEL TRE
I denna delen vill jag koppla samman teorier till mitt egna sökande. Jag läser teorier och ser att jag har upplevt dem i flera former under utbildningen. Jag får syn på min egna process och jag får i efterhand syn på vad som sker i enhetlighet med teorier. Enligt Vygotsky behöver eleverna någon som hjälper dem vidare mot högre utvecklingsnivåer. När jag fastnat i mitt egna skapande har handledare och kurskamrater pekat på de delar som jag inte sett, genom samtal och återkoppling. De har varit min proximala utvecklingszon och de har hjälpt mig vidare i utvecklingen (Vygotsky via Löfstedt, 2004). Responsen påverkade mig på samma sätt som Hofvendahl i antologin bedömning i och av skolan (2010) sa att eleverna påverkades. Jag fick själv uppleva hur bra bedömning påverkar texten och dålig bedömning påverkar mig som person och samtidigt läser jag teorin. Jag kopplar samman min upplevelse av bedömning med Reads begrepp "självuttryck" och blandar det med Vygotskys ZPD och tänker att det gäller att få syn på elevens personliga uttryck och uppmärksamma det, men samtidigt hjälpa dem vidare i utvecklingen (Löfstedt, 2004).
Det som jag upplevt som mest problematiskt under kursens gång har varit informationen. Vad är det vi gör egentligen och varför? Jag har inte alltid vetat vart jag ska fokusera, då syftet varit delvis dolt för kursdeltagarna i L6BD10. Men samtidigt, med kursens gång tror jag, att jag förstår. Om syftet är för tydligt kanske det blir slutgiltigt, då kan jag se mig som färdig och söker inte vidare. Detta stämmer överens med Sokrates livssyn, om att inte söka svar utan fler frågor. Jag jämför kursens svar på syftet, med min mors svar till mig som barn:
Ingela - varför får jag inte veta syftet med alla uppgifter?
Kursledare -för att du ska ha nåt att fråga om.
De tre delar som jag ovan presenterat har som rubriken säger, utvecklat mig som person och vidgat min syn på konst och bildämnet. Kursen har främst fått mig att inse något som jag alltid tyckt om bildämnet, att bildämnet det gör man. Men för att få "syn på" på det jag gör, hur mitt förhållningssätt påverkar det jag gör och för att föra det vidare till mina framtida elever så behöver jag teorin.
Tack för denna terminen!
Ingela
I del två fördjupar och vidgar jag det begrepp som jag öppnat upp för. Jag är fortfarande lite osäker på vad konst/bild är och när. Nu får vi redskap i form av lärandeteorier, bildanalyser och samtalskonst. Nu får jag de redskap som gör att jag kan angripa bilder. Jag får också uppleva hur gruppen är viktig för mig i mitt sökande. På så sätt att de andras reflektioner hjälper mig i hur jag ser på världen. Jag får uppleva det som sociokulturellt perspektiv syftade till, att allt lärande sker i ett socialt och kulturellt sammanhang (Löfstedt, 2004). Det kulturella handlar om att jag ingår i denna kursen där jag får leva bland konst och bild och får uppdrag som fördjupar mina kunskaper. Det sociala är mina kurskamrater och lärare, som hjälper mig att reflektera. Mitt i den sökande processen presenteras jag, en för mig ny samtalskonst, det sokratiska samtalet. Sokrates menade att självprövning och undersökande gör livet värt att leva (via Pihlgren, 2010). Samtalet hjälper mig att bli en bättre partner i sökandet.
I denna delen får jag också själv skapa, i form av ett projektarbete (EXIT) och på så sätt fördjupa mina kunskaper om skapandeprocessen. Jag får först i introduktionen se att jag kan ta del av andras arbeten och forsätta på dem. Mina kurskamrater blir under introduktionen till EXIT mina referenser och under handledning säger handledare Anna Carlson att det är bra att hitta en "kompis"(om referenser) i sitt skapande. Jag använder mina "kompisar" (referenser), det livet och sammanhanget har gett mig och sedan skapar jag något eget. Jag kopplar samman och jag förstår att mina framtida elevern behöver referenser, de behöver sig själva, andra och varandra för att utvecklas framåt, uppåt. Här använder jag mig av det jag fick "syn på" under del ett, vem jag är och tar hjälp av det jag får utifrån, mina referenser.
DEL TRE
I denna delen vill jag koppla samman teorier till mitt egna sökande. Jag läser teorier och ser att jag har upplevt dem i flera former under utbildningen. Jag får syn på min egna process och jag får i efterhand syn på vad som sker i enhetlighet med teorier. Enligt Vygotsky behöver eleverna någon som hjälper dem vidare mot högre utvecklingsnivåer. När jag fastnat i mitt egna skapande har handledare och kurskamrater pekat på de delar som jag inte sett, genom samtal och återkoppling. De har varit min proximala utvecklingszon och de har hjälpt mig vidare i utvecklingen (Vygotsky via Löfstedt, 2004). Responsen påverkade mig på samma sätt som Hofvendahl i antologin bedömning i och av skolan (2010) sa att eleverna påverkades. Jag fick själv uppleva hur bra bedömning påverkar texten och dålig bedömning påverkar mig som person och samtidigt läser jag teorin. Jag kopplar samman min upplevelse av bedömning med Reads begrepp "självuttryck" och blandar det med Vygotskys ZPD och tänker att det gäller att få syn på elevens personliga uttryck och uppmärksamma det, men samtidigt hjälpa dem vidare i utvecklingen (Löfstedt, 2004).
Det som jag upplevt som mest problematiskt under kursens gång har varit informationen. Vad är det vi gör egentligen och varför? Jag har inte alltid vetat vart jag ska fokusera, då syftet varit delvis dolt för kursdeltagarna i L6BD10. Men samtidigt, med kursens gång tror jag, att jag förstår. Om syftet är för tydligt kanske det blir slutgiltigt, då kan jag se mig som färdig och söker inte vidare. Detta stämmer överens med Sokrates livssyn, om att inte söka svar utan fler frågor. Jag jämför kursens svar på syftet, med min mors svar till mig som barn:
Ingela - varför får jag inte veta syftet med alla uppgifter?
Kursledare -för att du ska ha nåt att fråga om.
De tre delar som jag ovan presenterat har som rubriken säger, utvecklat mig som person och vidgat min syn på konst och bildämnet. Kursen har främst fått mig att inse något som jag alltid tyckt om bildämnet, att bildämnet det gör man. Men för att få "syn på" på det jag gör, hur mitt förhållningssätt påverkar det jag gör och för att föra det vidare till mina framtida elever så behöver jag teorin.
Tack för denna terminen!
Ingela
Referenser:
Hofvendahl (2010). Utvecklingssamtal. Folke-Fichtelius, M. & Lundahl, C. (red.) (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.
Pihlgren, A.S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.
Pihlgren, A.S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
LÄNKAR TILL UPPGIFTER OCH VECKOREFLEKTIONER:
ASSIGMENT 1 + VECKOREFLEKTION V. 4
ASSIGMENT 2, DEL 1
ASSIGMENT 2, DEL 2
VECKOREFLEKTION V. 5
FÖRÄNDRING I DET OFFENTLIGA RUMMET
VECKOREFLEKTON V.6
UTVECKLING AV IDÉ
VECKOREFLEKTION V. 7
ASSIGMENT 3
KONST+ BOK+ VECKOREFLEKTION V. 8
VECKOREFLEKTION V. 9 + UPPGIFT
VECKOREFLEKTION V. 10, SOKRATISKA SAMTAL/TEORIER OM LÄRANDE
MÖNSTER, UPPGIFT V. 11
VECKOREFLEKTION V. 11
UPPGIFT V. 12, DEL 1
UPPGIFT V 12, DEL 2
VECKOKREFLEKTION V. 12
VECKOREFLEKTION V. 13
VECKA 14
VECKOREFLEKTION V. 15
VECKOREFLEKTION V. 16
VECKOREFLEKTION V. 17
VECKOREFLEKTION V. 18
VECKOREFLEKTION V. 19
VECKOREFLEKTION V. 20
VECKOREFLEKTION V. 21-22
Hej kompis. Bra sammanfattning, uppskattar hur du sätter ord på tankar jag också haft. Sokrates har präglat mig mer än jag trott..han fick ju t o m vara med i min didaktiska planering:P.
SvaraRaderaMan får en tydlig bild av hur du arbetat i kursen och det känns som en medveten reflektion, inget tjats liksom. Du understöder dina påståenden med välformulerade argument. Enligt min bedömning blir det en bokstav tidigt i alfabetet;)